Vill du veta vad som är min ledstjärna?

Och du får jättegärna kopiera den, om du vill

Det var en dag för över 20 år sedan, som jag ”tittade” lite extra på mig själv. Vem jag var, hur var jag och vad gjorde jag? På den tiden var jag ofta sliten, glad utåt, olycklig på insidan. Sprang i tidklämma-hjulet. När jag den dagen tittade på den inte flatterande synen av mig själv, dök en fråga upp i tankarna. ”Lotta, om dina söner skulle få en fråga om 10 år, om hur deras mamma är, vad tror du de svarar?” Det var en fråga som krävde brutal ärlighet och jag svarade utifrån den jag var där och då, och utan någon ändring de nästa 10 åren. ”Mamma är snäll, men hon är alltid sliten och stressad, jobbar för mycket och skrattar allt för lite.” Ville jag forsätta vara henne? Absolut inte! Då kom nästa fråga: ”Vem ville jag vara? Vad skulle jag vilja att mina söner svarade på frågan om hur deras mamma är?” Jag trodde det var jätteenkelt att svara på, men det var det inte. Det var mycket enklare att beskriva allt det dåliga och negativa, än att våga sätta ord på hur jag ville vara. Och ännu svårare att sätta ord på hur jag ville andra skulle uppfatta mig. Efter några dagar vågade jag tänka svaret. Jag ville uppfattas glad och lycklig, tycka om mig själv, mitt liv och alla jag hade runt mig. Det svaret sa mycket, om mig och livet jag levde då. Svaret visade flera saker jag drömde om att ändra.

Hela övningen var bara med mig själv, vad jag tänkte och kände. Hur jag hade det och vad jag vill. Vem jag var och vem jag ville vara. Det handlade om vara ärlig om vad jag tyckte och tänkte om mig själv, inte vad andra sa. Det handlade också om vem jag ville vara i mina egna ögon. Alla mina drömmar startar med mig och de startar inne i mig. De startar alltid med hur jag vill ha det, känna mig och vara. Alltså mina känslor och tankar, hur jag har det på insidan. Den livsstilen jag har skapar hur jag mår och känner mig. Hur jag tänker om mig själv, skapar hur jag mår och känner mig.

”Jag ville uppfattas glad och lycklig, tycka om mig själv, mitt liv och alla jag hade runt mig”, var svaret för över 20 år sedan. Hade jag vetat det jag vet idag, skulle jag gjort den meningen till ledstjärna redan då. På den tiden tänkte jag att det skulle vara något mer handfast. Vad är egentligen mer handfast och viktigt än ”Jag vill vara glad och lycklig, tycka om mig själv, mitt liv och alla jag har runt mig”? Inget! Det är den bästa ledstjärnan att ha, enligt mig i alla fall. Den blir extra kraftfull om jag skriver om den lite. Se här: ”Jag är glad och lycklig, tycker om mig själv mitt liv och alla jag har runt mig”. Eller hur? Det är power i den meningen. Den är ganska avslöjande också, när den görs om till frågor. Är jag glad och lycklig? Tycker jag om mig själv? Tycker jag om mitt liv? Tycker jag om alla jag har runt mig?

”Jag är glad och lycklig, älskar mig själv, mitt liv och alla jag har runt mig” är min ledstjärna. Jag har ändrat lite på orden sedan den första gången meningen kom. Först startade jag med att våga tycka om, och nu är ledstjärnan att älska. Ledstjärnan hjälper mig att vara ärlig, se vad som är riktigt och vad som kanske inte är riktigt längre. Den hjälper mig att vara brutalt ärlig och hitta vad jag ska ändra på och vad jag drömmer om att få till och klara. Jobba med min passion och att möta en man och kärleken, är mina största drömmar. Drömmarna visar vad jag behöver och vill få till nu, för att jag ska leva min ledstjärna. Jag har många flera drömmar, alla skapar en helhet, men möta en man och jobba med min passion är de viktigaste.

Har du ingen ledstjärna? Steel with pride! Du får jättegärna kopiera min: "Jag är glad och lycklig, älskar mig själv, mitt liv och alla jag har runt mig."

Önskar dig en jättefin söndag!

Mer kärlek,

Lotta